Ilses data och historik i korta punkter

Byggnadsår: 1908
Byggnadsvarv: Andersson & Hansson, Sannegårdens varf
Byggnadsort: Göteborg, Hisingsidan (vid Eriksbergs torrdocka)
Konstruktör: Johan Albert Andersson
Skrovtyp och byggnadsmaterial: Kravellbyggd spetsgattad lotskutter av kostertyp, ek på ek med däck av furu, utanpåliggande järnköl samt barlast av gjutet tackjärn
Riggtyp: Gaffelrigg försedd med toppsegel, total segelyta om 88 kvadratmeter
Längd: 10 meter
Bredd: 3.85 meter
Djupgående: 1.3 meter
Deplacement: cirka14 ton

Kronologi ”viktiga händelser”

1908: Båten beställs och färdigbyggs på uppdrag av Kungliga lotsstyrelsen hos Andersson & Hansson, Sannegårdens varf i Göteborg för en summa om 5416 kronor och 38 öre
1908: Levereras enligt kontrakt den 20 september
1908: Utlåtande om provsegling i oktober från lotsförmannen på Väderöarna
1908: Bordar sitt första fartyg i tjänsteuppdrag 7 oktober eller 13 november och får dess namn – Ilse
1909 – 1958: Tjänstgjorde som lotsbåt nr 1 på Väderöarna
1911: Den 6 november. Undsättning av besättningen på ryska skonaren Charlotte från Windau vid Sotebukten i mycket svårt väder och grov sjö.
1911: Den 7 november. Utsegling till norska barken Olav Kyrre i orkan.
1913: Fick sitt tjänstebåtsnummer No: 532.
1916: Lotsarna tar över äganderätten mot en summa om 1200 kronor.
1924: Motor installerades på Myrens varv i Strömstad; en 25 hästkrafters June Munktell tändkulemotor
1929: Den 25 november. Undsättning av grundstötta ångaren Ekkos besättning
1933: Den 11 november. Spaning efter en finsk tremastad skonare i vindstyrkor över 35 m/sek
1934: Ilse höjs med ytterligare ett bord och får styrhytt för att passa bättre till motordrift. Arbetena utfördes av Myrens Mekaniska Verkstad i Strömstad
1959: Ilse säljs av lotsarna på Väderöarna till Olle Forsberg, Saltsjöbaden
1959: Ny ägare Ivan Tufvesson, Saltsjöbaden. Ilse döps om till Gertrud
1961: Ny ägare Ulf Holmén, Saltsjöbaden. Ny styrhytt i teak monteras och tändkulemotorn ersätts med en Scania Vabis diesel
1968: Ny ägare Björn Springfeldt, Skeppsholmen, Stockholm
1979: Ny ägare Jörgen Springfeldt, Mälaren
1984: Ny ägare Thomas Wahlgren, Stockholm
1988: Ny ägare Anders Linde, Motala
1998: Ny ägare Patric Granstedt, Göteborg. Ideella Föreningen Levande Båtkultur bildas för att kunna påbörja omfattande renovering till ursprungligare skick
2005: Ny ägare Inmar AB, Göteborg, (Lars Mossberg, Göteborg och Jonas Svedberg, Fjällbacka)
2006 – 2007: På Öckerö Varv, under ledning av Sune Svenningsson, utförs under vinterhalvåret genomgripande renovering av Ilses skrov och rundhult till nära nog ursprungligt skick. Ny motor, backslag och propeller sätts in
2007: Beslut från Statens Maritima Museer om K-märkning av Ilse
2007: Beslut tas av ägarna i augusti att låta göra en illustrerad skrift om Ilse, som skall vara färdig och tryckt i maj 2008. Författare Karl-Allan Nordblom, bilder och layout Bertil Quirin.
2007: Nya segel sys och Ilse riggas i Rönnäng under ledning av Harald Karlsson under hösten.
2007: Den 13 december provseglas Ilse vid Rönnäng, under ledning av Göran Andersson.
2008: 100-årsjubileum och nyinvigning i Fjällbacka och första hemmahamnen Storö, Väderöarna. Boken Lotsbåten Ilse från Väderöarna presenteras. Rolf Sjöströms välkomsttal

2008: Föreningen för Ilse bildas som organisation för skötseln och brukandet av Ilse. Till ordförande valdes Jonas Svedberg.

2020 Ägandet övergår helt till ”Sällskapet Jonas Svedbergs Ilse”, bestående av hans barn Johan Svedberg och Andrea Hasselrot.

Ursprunglig specifikation

För den intresserade följer här även specifikationen som Ilse byggdes efter. Språket är vackert, effektivt och läsbart trots att det är skrivet för över hundra år sedan, och för det andra slås man av de höga kvalitetskraven, omsorgen och noggrannheten i beskrivningen. Det är helt klart en person med grundliga kunskaper inom språkbehandling kombinerat med ingenjör-/skeppsbyggnadskonst som hållit i pennan.

/Karl-Allan Nordblom

Specifikation för en 3:e klassens lotskutter

Hufvud – dimensioner

Längd öfverallt 1 0 meter

Största bredd på spanten 3,85 ”

Djup från kölens öfverkant till öfverkant af däcksbalk bordvarts 1,55 ”

Materiel

All materiel skall vara af bästa beskaffenhet, allt virke väl torkat och fritt från vankant, skadliga kvistar, blåyta, vindsprickor och andra fel. Kvistar i bordläggningen som ej äro skadliga skola på insidan täckas af en 20 m/m eklapp, sträckande sig öfver hela plankans bredd och från spant till spant med tjärad segelduk mellan lapp och planka och kopparnitad. Allt riggbeslag skall vara af bästa materiel felfritt arbete och omsorgsfullt galvaniseradt. Pollare, halkipar och dylikt skola vara af prydlig form, väl fastsatta och galvaniserade där så önskas. Mast och alla rundhult skola tillverkas af god, frisk och möjligast kvistfria gran. Segel, stående och löpande gods skola vara af bästa materiel hvart och ett för sitt ändamål, löpande gods af manilla. All annan materiel såsom oljor, färg, dref, kitt mm samt utrustningspersedlar skola vara af bästa slag och underkastande godkännande af kungl. Lotsstyrelsens ombud. Kuttern skall byggas och allt virke förvaras under skjul och allt byggnadsmateriel för öfrigt skyddas mot skador från klimatiska förhållanden, bordläggningen öfver vattnet bör vara anbragt å kuttern omkring 4 veckor före slutlig fastsättning och drifning. För att undvika vindsprickor bör virket hållas inoljat så långt möjligt.

Köl och stäfvar

Af ek, kölplankans största bredd 315 m/m avtagande för och akter, tjocklek 136 m/m. för och akterstäf sidohuggna 136 m/m. innan järnkölen fastsättes bestrykes trä- och järnytor med tjock mönjefärg hvarjämte bästa nöthårsfilt inlägges mellan trä- och järnkölen. Resningsknäen förbindas till köl och stäfvar med 2 à 325 m/m klinkbultar i hvarje, alla bultar i köl, stäfvar och spant af gul metall. Förbultningen af akterstäf och knä skall så rangeras, att hinder icke möta för propelleraxelns inläggande. Akterstäfven skall hafva sådan form och tunning att kuttern framdeles må kunna förses med motor.

Spant

Spanten göres af ek, enkla 64 m/m i tunning under iakttagande att bottenstockarne för kölbultarnes fästande göres minst 78 m/m i tunning och därefter afsmalna till den bestämda tunningen. Bottenstockar å hvartannat spant. Spantens tjocklek upptill göres 75 m/m och bottenstockens höjd 180 m/m. Våghål af lämplig storlek och med rena kanter upptages. Afståndet mellan de spants mallkanter som hafva bottenstockar skall vara enligt ritning, öfvriga spant placeras midt emellan de förra sedan bordläggningen anbringats.

Bordläggning

Bordläggningen af ek på kravell skall vara kopparfast. Plankornas bredd på spantet öfver vattenlinjen skall icke öfverstiga 140 m/m, under vattenlinjen må bredden vara 200 m/m.

Bordläggningens tjocklek efter afputsning skall vara minst 39 m/m med undantag af de två öfversta borden som skola vara 60 m/m. Alla spik- och bulthufvud skola försänkas och omsorgsfullt täckas med kitt, laskarne läggas på spant. Endast undantagsvis får en bordläggning bestå af flera än 2 längder. Utom laskförbultningen skall bordläggningen fästas till spanten närmast laskar med bult samt till hvart 3:e af öfriga spant äfvenledes med bult samt med spik till icke bultspant, vid stäfvarne användes tillräckligt antal spik.

Balkvägare

Balkvägare af furu görs 36 m/m tjock, 200 m/m upp och ned och får ej bestå af mera än 2:ne längder förenade medelst långlast väl förbultad.

Däcksbalkar

Balkarne af furu 80 m/m x 70 m/m, anbringas å hvartannat spant, infällas i balkvägaren samt fästes till spanten medelst galvaniserade bladbultar eller knän. Balkarne näst för och akter om masten göres 35 % grofre än de öfriga. Ruffbalkarne dvd balkarne mellan ruff och sida göras af ek omkring 85 m/m bred fästas vid ruffkarfveln medelst galvaniserade bladbultar. Träknän eller annan lämplig förstärkning anbringas vid mastbalkarne.

Skarndäck och däck

Skarndäck af ek 52 m/m i tjocklek och omkring 150 m/m i bredd. Däcket 40 m/m efter afputsning, plankornas bredd ej större än 100 m/m, alla spik- och bulthufvuden skola täckas med träproppar och kitt, propparners fibrer skola ligga i samma riktning som plankans.

Ruffen

Ruffen bygges af 37 m/m spåntade bräder på balkar af halfrundjärn med skjutlucka, fönster, nödiga beslag af metall, dörr på akterkant, 2:ne ventiler i främre ruffkarfveln infattade i gjutna messingsramar insättas, komplett med gångjärn, vingmuttrar och ansättningsskruf i enlighet med ritning och ombudets anvisning, tjocklek af glas i fönster och ventiler minst 4 m/m, skyddade af messingsgaller. Taket förses med segelduk väl spåndt och omsorgsfullt fastsatt med metall platthufvud, kanterna af duken skola nedvikas öfver rufftaket och förses med en väl fastsatt trälist af lämplig form och storlek. Ruffens höjd till balk 1,54 m.

Inredningen

Inredningen under ruffen skall bestå af 4 kojer hvaraf 2:ne förses med nödiga sängkläder bestående af madrass, snedkudde, fjäderkudde, allt klädt med prima bolstervar och 2:ne goda filtar i hvarje. 1 byrå, 2 skåp, 1 kommod, 1 kamin med rör, plåtmatta och isolering, korkmatta på durken allt enkelt men solidt. All inredning och garnering tillverkas i ramar lätta att borttaga för rengöring, ventilation osv. Förut inredes segelkoj, kättingslårar, kabelgatt, ett skåp och nödiga hyllor, och till båten anskaffas en enkel uppsättning kokkärl. En dörr upptages mellan kajutan och skansen och luckor emellan kajutan och akterrummen. För rorjängaren beredes särskilt rum genom lucka i däck skyddad medelst en karm af ek, fotlister för rorjängaren fastsättes å durken på lämpliga ställen. Skulle en större lucka i stället för 2:ne af lotsverkets ombud föredragas äger ombudet så bestämma. Nedgångsluckor af lämplig storlek anbringas för rummen för och akter med ek-karmar 15 cm höga öfver däck, alla luckor skola vara väl inpassade och praktiskt taget vattentäta. Alla låsar och beslag i inredningen skola vara af gul metall.

Rundhult och rigg

Mast och rundhult skola tillverkas enligt ritning och anvisning af frisk och kvistfri gran, med galvaniseradt smide af bästa beskaffenhet, stående riggen af järntross med ett par vant å hvardera sidan hafvande taljerep af fyrslagen hampa och galvaniserade vantjärn enligt anvisning af kungl. lotsstyrelsens ombud vanten 5,2 cm och staget 6,7 cm i omkrets, nagelbänk af galvaniseradt järn, gaffel med rörlig järnklo. Alla fall och skot löpa genom patentblock. Ett segelställ enligt ritning och anvisning med röd duk i storseglet röda duken vävd af äkta färgadt garn, ej målad. 4 ref i storseglet och 3 ref i focken med löpande gods, block, kapell af impregnerad duk och alla öfriga tillbehör för att segla kuttern och för seglens vård och skötsel skola levereras, fastsättas i arbetade skick. 2:ne roderkultar af ek med tillbehör 2 åror och 2 båtshakar levereras äfvenledes, en handpump af koppar och lämplig storlek och godkänd modell insättes på anvisadt ställe. Alla segel af 1:ma bomullsduk. Storseglet N:o 4, stagfock N:o 4, klyfvare N:o 8, toppsegel N:o 8. Ett aternativt förslag för en rigg med råtoppsegel, bom och segel af ungefär följande storlek. Storsegel 35 kvm, toppsegel 10,75, stagfock 16,40, klyfvare 13,22 bör äfven ingifvas.

Järnballast

Kuttern förses med en järnköl vägande omkring 1,350 kg af ungefär sådan form som ritningen angifver. Denna köl fastsättes med 8 stycken 25 m/m bultar med försänkta och pluggade hufvud på underkant och brickor, packning och muttrar å öfverkant. Bultarne skola verkas under hufvudet och doppas i tjock mönja och blyhvitt före indrifvingen, bultarne måste vara vattentäta efter anskrufningen. Inre ballast omkring 2,250 kg eller så mycket som behövs för kutterns nedtryckning till lämplig vattenlinje skola levereras och inläggas i gjutna delar af cirka 50 kg:s vikt stycket. De skola ligga dels på kölen, dels på spanten men få ej på något ställe beröra bordläggningen, tackorna skola vara numrerade och motsvarande nummer å lämpligt sätt anbringadt på köl eller spant. All ballast skall omsorgsfullt stängas så att ingen rubbning däraf kan ifrågakomma., hvarjämte alla tackorna skola målas med mönja 2:ne gånger för inläggningen.

Målning m m

Allt trävirke ofvan vattenytan skall vara blankskrapadt och oljadt minst tre gånger så ock rundhulten, bordläggningen invändigt, timmer, knän m m skola bestrykas med bästa trätjära, bottnen utvändigt skall bestrykas först med koltjära och därefter med patentfärg af erkändt god beskaffenhet; garnering, inredningskott o d skola bestrykas 3:ne gånger med bästa oljefärg, segelduken å rufftaket målas 3:ne gånger sista strykningarne af sådant utseende som af kungl. lotsverkets ombud bestämmes.

Lotsverkets ombud skall hafva rätt att vidtaga sådana mindre ändringar i inredningen som ej orsaka kontraktören extra kostnader äfvensom att han så för godt finner något öka rodrets area under vattnet.

Kuttern skall byggas i öfverensstämmelse med öfverlämnade ritningar dock så att skalan Både konstruktions- och inredningsritning kommer att vid utslaget lända till efterrättelse hvarigenom hela längden blifver 10 meter i stället för 9,5 meter med alla öfvriga mått i proportion till 10 meters längden.

Virkesdimensionerna får intet fall vara mindre än specifikationen angifver.